Den nya raketen på sociala mediehimlen, Clubhouse, lämnar en hel del huvudbry för både byråer och marknadsförare. Hur ska den nya kanalen hanteras? Ska den hanteras? Vi reder ut begreppen kring vad Clubhouse är och vad den kan göra för ditt varumärke.

Clubhouse lanserades för snart ett år sedan men det var först i januari/februari i år som det slog ner som en bomb i Sverige. Hypen var stor, inte minst frambringat av det välbeprövade knepet ”invitation only” och känslan av exklusivitet det medför att vara en av de få utvalda. Ett år efter lansering har appen nu fler än 10 miljoner användare i veckan och antalet nedladdningar av appen fördubblades nu i februari 2021. Clubhouse har åtminstone så här i början varit populär bland många kändisar, eliten i Silicon Valley och framstående influencers i sociala medier och rekordet i deltagare hittills lär ha varit ett samtal med Elon Musk.

Vad är Clubhouse?

Själva presenterar sig Clubhouse som en ny typ av röstbaserad sociala medier-app och erbjuder en blandning av panelsamtal, möjligheter till nätverkande och underhållning i både publika och privata forum. Besökaren kan browsa sig igenom olika mötesrum där samtal pågår, likt live podsändningar, men här är skillnaden att publiken även kan bjudas upp på ”scenen” och delta i samtalet. ”The social-media app mimics real-life interactions”, som amerikanska Vogue uttryckte det. Rummen kan vara öppna för vem som helst eller stängda.

Det finns också ”clubs” för olika intressegrupperingar och likt andra appar har Clubhouse också ett flöde, en ”hallway”. För att få starta en ”club” krävs att man hostat rum minst tre gånger och varit ganska aktiv på Clubhouse.

Ambitionen med Clubhouse är alltså att skapa en mötesplats för att samtala, utbyta och utveckla idéer samt att göra nya bekantskaper över hela världen. För närvarande är maxgränsen för antal närvarande 5 000 personer per rum.

Redan i maj 2020, bara ett par månader efter att grundarna Paul Davison and Rohan Seth lanserat appen, värderades den enligt CNBC till $100 miljoner dollar, trots att den då enbart hade 1 500 användare. Intresset är så pass stort att även ”konkurrenterna” nu vaknat och Twitter har nu lanserat sin egen motsvarighet, Twitter Spaces (efter att enligt uppgift misslyckats med sina försök att köpa Clubhouse för 4 miljarder dollar) och Facebook har nyligen lanserat betaversionen av sin egen live audio-funktion, Hotline, i USA.

Clubhouse finns än så länge enbart för Iphone/Ios.

Kritik

Clubhouse har dock redan stött på en del problem, framför allt till följd av det mycket fria och oreglerade formatet. Enligt Times Magazine har det förekommit en rad klagomål på bristen på moderering av innehåll och att en hel del verbala övergrepp och tveksamma ämnen förekommit (såsom förintelseförnekelse och ifrågasättande av coronavaccin) och att Clubhouse inte tar ansvar för detta. Frågor har ställts om hur Clubhouse tänkt lösa detta och t ex Facebook har valt att lösa frågan genom att det är Facebookanställda som modererar samtalen i Hotline.

En annan kritik som framkommit, inte minst från journalister, är att man förväntas dela med sig av sina kontakter i mobilens telefonbok till Clubhouse. Här har Clubhouse tagit till sig av kritiken och kräver inte längre detta och det är möjligt att få den information man delat raderad.

Hur ska varumärken förhålla sig till Clubhouse?

 Som alltid är svaret ”det beror på”. Det handlar naturligtvis om vilket varumärke det är, vad syftet med närvaron är och som alltid tajming. Men på sikt synes potentialen för Clubhouse stor.

Vad gäller person-PR och byggandet av personliga varumärken har det snabbt öppnats upp en möjlighet att skapa sig en position som moderator, som kommit att bli viktiga influencers. Här finns klara möjligheter för den som vill att bygga sig ett namn inom ett specifikt område och få en följarskara.

Clubhouse kan också vara ett sätt att snabbt både öka varumärkeskännedomen för ett företag och bygga sig en position som thought leader och expert inom ett branschspecifikt område. Här gäller dock att inse att relationen bygger på dialog och att Clubhouse inte är en säljkanal, annat än möjligen via social selling. Här handlar det om att lyfta ämnen man kan och vill diskutera och dela med sig av. Görs det på rätt sätt kan varumärkesvinsterna bli betydande och är en klar boost för varumärkets synlighet. Det går ju att tänka sig exempelvis ”vd-snack” om man har en utåtriktad och kommunikativ vd (här lär t ex Rikard Lyko på e-handlaren/skönhetssajten Lyko vara en föregångare), återkommande samtal om en aktuell, branschspecifik fråga eller ett genomgående tema som det går att spinna många samtal kring.

Det finns dock uppenbara risker: om man väljer att ha samtal i öppna rum, finns som med alla livesändningar deltagare man inte känner eller har koll på och naturligtvis finns risken att det kan både spåra ur och t o m bli verkligt otrevligt. Här krävs det att man har en moderator som är förberedd på att sådant kan hända och skicklig på att styra bort. Likaså krävs, som i all social medieplanering, att man gärna ska ha tänkt igenom ämnesområden som är tillräckligt breda för att hålla över tid, om man tänkt sig ha en återkommande samtalsserie. Det är också en god idé att bjuda in ett antal ambassadörer för varumärket, gärna experter, som deltar i samtalet och stärker bilden av varumärket.

Allt tyder som sagt på att Clubhouse är här för att stanna i en eller annan form. På sikt är det inte omöjligt att vi även kommer att få se t ex företagssponsrade rum, men för nu är det bäst att se kanalen som en möjlighet till dialog och, med lite skicklighet, ett sätt att bygga thought leadership.